Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma i fråga. Men nu retade det i hög grad hans
medfödda stolthet. Det förekom honom som en tydlig
fingervisning för att utmärka det af stånd, hvilket åtskilde
honom från de högborna fröknarna, och på samma gång
läste han i öfverstens skämtande ton en anspelning på
hans förmodade inklination. Ingenting retar så mycket
som farhågan att synas löjlig i deras ögon, hos hvilka
man önskar att stå i en helt annan dager, och löjlig
var verkligen den unge mannens situation i detta
ögonblick. Han vågar lyfta sina blickar ända till en fröken
Littows hand, och man anser honom betagen i fröknarnas
guvernant, man visar honom till och med den
förolämpningen att gynna hans förmodade böjelse, och han är
tvungen att underkasta sig detta, medan hon som han
älskar placeras förnämt i en högre sfer och än vidare
styrkes i det missförstånd som förödmjukar honom.
Denna tanke blef vår unge arkitekt olidelig.
— Hvilken af oss bär den andras öde i sina händer?
sade han till sig själf. — De behandla mig som en
person långt under deras högvälborenheter; jag har i
sanning lust att byta plats med dem, om icke för annat,
så därför att de anse sig stå så högt öfver mig.
Upptagen af dessa tankar, märkte Lithau knappt
att den till allt detta oskyldiga Triste-Ruban, som väntat
och åter förgäfves väntat ett artigt ord af sin stumme
kavaljer, slutligen, för att börja samtalet, frågade honom
hvad han tyckte om utsikten med de vinterklädda granarna.
Efter hand lugnade sig hennes körsven tillräckligt
för att fatta ett beslut, och han visste med sig själf att
han var man att utföra det. Han beslöt göra början
med sin dam för tillfället.
— Dessa granar — svarade han — äro äkta söner
af vår nordiska natur. Det är snö på deras grenar, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
