Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Mirabeau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inkastar som en julklapp åt hvem man behagar? Är
jag ej tjugu år? Och består ej en människas företräde
framför dockor och trähästar i sundt förnuft och fri
vilja? Tant har läst Rousseau: jag åberopar människans
rättigheter. Jag tackar för äran. Kopparslagaren må
bryta malm hvar det roar honom; hos mig skall han
finna idel gråsten.
Medan jag höll detta viktiga krigsråd inom mig, hade
pappa vaknat och begynt en konversation om
landthus-hållningen på Muisto och de nya mejerierna, hvilka man
nu börjat annonsera. Det var slut med hofhistorierna,
slut med baron Otto, herr Damm och den halfva ringen.
Jag virkade mina bomullshängslen, och så kom bud att
tebordet var serveradt.
Mamma drog en suck af lättnad, hvilken jag strax
uttydde: å, det var för väl att vi sluppit smeden
i dag!
1 detsamma stod han lifslefvande framför oss vid
salsdörren.
Jag trodde jag skulle dåna. Men det var ju ej
jag, det var tant som skulle bereda oss denna surpris.
Jag kastade en rädd blick först på vattenkaraffinen,
för att ha den till hands, och sedan på tant. Hon hade
uppstått ur gungstolen, för att följa oss ut i salen,
och stod nu tre steg framför den förskräckliga
uppenbarelsen af hennes forne älskares vålnad. Pappa hade
bjudit henne armen, hon hade således stöd, hon skulle
ej falla, men..,
— Bästa tant! utropade jag och mötte henne
beslutsamt med ett glas vatten på brickan.
— Qu’est-ce qu’il y a! frågade hon med ett lugn,
som på det högsta förvånade mig.
— Det är herr Damm! svarade jag darrande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
