- Project Runeberg -  Noveller. Band 4 /
132

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det gyllene spöket ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för en brunnen stad eller dess ovissa framtid. Det
muntliga ordet gick, så godt det förmådde, ut i härtåg
för hvad man ansåg rätt eller nyttigt; grumlade sig genom
ryktet, förifrade sig genom personliga antipatier, men
slutade med att bilda en opinion, som reste sig mot
penningens öfvermakt. Allt sammanlagdt, var dock denna
opinion, för eller emot, en betydande vinst för två städer,
som dittills ihjälklöst sig själfva och hvarandra i små
personliga frågor. De hade nu fått ett allmänt mål, för
hvilket det lönade mödan att strida; det förenade
splittrade viljor, det styrkte och föryngrade dem: angriparen
kände kraft att växa, den angripne kände mod att lefva.

Vidpass fyra veckor efter branden hade striden och
spänningen mellan de två städerna nått sin höjd.
Af-görandet berodde nu främst på landets styrelse, som väl
icke kunde med forna tiders maktspråk direkt tvinga den
ena staden att flytta in i den andra, men däremot kunde
vinna samma mål genom att förvägra Xby allt understöd,
indraga dess tullkammare, inbespara dess postmästare
och framför allt fördröja i oändlighet stadens nya
reglering. Det som i våra dagar synes omöjligt var, med
den tidens oberäkneliga och af personliga inflytanden
beroende statskonst, icke allenast möjligt, utan syntes
äfven för mången sannolikt. De två mäktige allierade,
Halm och Gråberg, hade i sina händer icke allenast
båda städernas borgmästare, utan äfven landshöfdingen
och — hvad mera betydde — landshöfdingskan, som
åter stod i nära skyldskap med en då allrådande man
i spetsen för styrelsen. Alla driffjädrar voro satta i
rörelse, alla hjul voro smorda — i de lägre regionerna
med klingande, i de högre med öfvertygande skäl, ty
hvad man än må hafva att förebrå flnske tjenstemän,
mutor taga de icke och togo ej heller då. Under allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov4/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free