Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det gyllene spöket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den fattige sade beständigt: mitt! Den rike sade be*
ständigt: mera!
Då uppsteg plötsligt ur den ofantliga, lystna massan
af desse guldets och lumpens tillbedjare, såsom bubblan
ur hafvet, en röst, som gjorde uppror mot guldet och
sade: egendomen år stöld!
Hvad? Stöld? För första gången darrade guldet
och sade:
— Det är ute med mig, jag kan icke tjena tre
herrar.
— Frukta dig icke, tröstade ormen, denna röst är
en af de mina. Han vill endast säga: din egendom är
stöld, min är den lagliga!
Guldet gick oförskräckt fram mot okända kommande
dagar och visste icke att en annan och högre
världsmakt länge arbetat i själarnas smedja. Många sekler
igenom hade kärlekens ande filat på guldets själf viska
inskrift MITT, för att i dess ställe inskrifva sitt
försakande bomärke DITT, och för hvarje sekel skar filen
djupare in, men det märktes icke: guldhinnan låg öfver
detta stora D, som för mängdens ögon ännu liknar det
obetvingliga M. Ormen såg det, men alla hans
sling-ringar lyckades icke afnöta den nya bokstafven, som
grodde under den förra. Han vet det nu och rasar, ju
längre desto mer.
Den dag skall randas för ofödda släkten, när mitt
förvandlas till ditt och när mer på samma gång
förvandlas till intet Då skall Herren fråntaga guldet dess
solglans och ormglans och säga: blif lump, som du är!
Guldet skall svara: ormen såg på mig.
Herren skall säga till ormen: gif mig igen de många
tusen och millioner själar, hvilka du röfvat från mig
med det gyllene spöket!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
