Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastorsvalet i Aulango ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mitt hela består i en väl indelt predikan vanligen däri,
att all välfärd kommer af prästen.
— Nej, återtog lagmanskan, tacka vill jag vår söta,
rara, beskedliga pastor Idegran; han börjar alltid sin
predikan så vackert med: »värdaste kristne!»
— Ja hvad behöfs det mer? gäckade Jacquette.
Det är ju att genast i första rappet damma till med
ett aflatsbref för alla våra synder, både dem vi gjort,
göra och framdeles möjligen ämna göra. Huru skulle
vi annars kunna kallas värdaste kristne?
— Jag ber min söta fröken vara så nådig och
påminna sig, att pastor Idegran också begagnar det vackra
och anständiga uttrycket »dyraste kristne» — genmälde
lagmanskan, med rätta mankerad — i stället för att
magister Stjernkors behagade tilltala oss alla utan
åtskillnad: »mina bröder och systrar!» Jag för min del
påminner mig icke att jag har den äran vara släkt med
magister Stjernkors; än mindre kan jag erinra mig att
vi skulle vara syskon. Men om det finns någon rättvisa,
skall vår snälle Idegran ha pastoratet. Månntro han kan
tillträda det nästa vår?
— Först skall tjensteåret gå ut, och så skall
nådåret gå ut, ifall det blir något nådår, svarade
kronofogden. Emellertid anslås nu pastoratet ledigt, oeh då
få vi se hvem som kommer på förslag.
— Jag skall tala därom med Åkerström, han
behöfver bara säga ett ord åt biskopen, nickade
lagmanskan med en blick på sin man, som kryssade i salen
kring brännvinsbordet, likt en öm kring en orrstek. —
»Mina bröder och systrar!» Jag måtte säga, det var
det skamlösaste jag någonsin hört.
17. — Noveller. IY.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
