- Project Runeberg -  Noveller. Band 4 /
290

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastorsvalet i Aulango ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

läto såningsmännen icke att i allmänna ordalag beskifva
sig öfver »världens ondska».

En vinterafton snögade en ny präst ned i Aulango,
och det var kuramgerens magister Erland Stjernkors.
Han hade annorlunda uppfattat en själasörjares pligt.
Han förstod väl, att Molochs altaren ej kunde på en
dag kullstörtas. Han gick varsamt till verket. Hvartill
hade det också tjenat, om han genast med basunstämma
dundrat mot brännvinspannorna? Stjernkors hade intet
förtroende för nya lappar på gammalt kläde. Han
bidade sin tid, han begynte med roten — med en bön
för Guds rike och att människorna måtte varda nya från
grunden. Därefter angrep han frimodigt, skoningslöst,
utan människofruktan, icke den ena eller andra
skötesynden, hvilken behöfde utsopas och undanstökas, utan
hela det inre fördärf vet, som människan aldrig med
egen makt kan undkomma eller besegra. Hans ord
växte i kraft, hans tal blef öfverväldigande och trängde
som ljungeldsfiammor tvärsigenom sjufaldt
koppar-pansrade bröst. Där grätos inga blödiga tårar, sådana
mången anser lika nödvändigt höra till en god predikan,
som regn till östanväder, men hvilka sedan förtorka
hastigare än sommarens dagg. Intrycket var så ovant,
så underligt gripande, som när ett sällskap rusige
rum-lare vid deras spelbord plötsligen känner huset skakas
af ett annalkande tordön. Där fanns ingen undflykt,
ingen undskyllan. Detta fruktansvärda ord lät icke pruta
eller jämka med sig. De flesta hade kommit till kyrkan
för att i största hast uppgöra sin räkning med Gud och
bekänna sig för svage dödlige, som visserligen hade
några små, mänskliga brister på sitt samvete, men
ändock flera dygder och goda sidor, hvilka den rättvise
domaren i himmelen icke borde lämna obelönade och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:28:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov4/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free