Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastorsvalet i Aulango ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där satt jag på tredje veckan, tilldess en annan skojare
sattes in där för hästtjufnad. Han drog min fot i led;
natten därpå rymde vi och kommo så öfver isen till
Pargas. Här födde vi oss så godt vi kunde i fyra
veckor, medan de ställde till vargskall efter oss
rundtomkring Åbo. Jag är känd där i trakten.
— Jag vet det. Du är mig en skön juvel att skicka
på ärenden. Fortfar!
— Sedan strök jag omkring, än som rysk
skär-slipare, än som tiggare från Hyrynsalmi i Österbotten,
och fick veta att mamsell Apollonia hade ämnat sig
med postbåten öfver till Sverige, men blifvit skrämd för
is vägen och stannat på Åland. Jag öfver till Åland,
och efter en vecka hittade jag henne hos en klockare
i Finström. Där skaffade jag mig husrum, efter jag
den tiden föreställde en tysk bokbindaregesäll, som
också skulle öfver till Stockholm, och i två veckor
satt jag till bords med den mest glosögda markatta
som blinkat mot solsken, utan att hon kände igen mig.
En dag kunde jag ej hålla mig; jag lade liksom
oför-varandes ett krokben för henne i dörrn, och när hon
steg upp, spände hon ögonen i mig rätt som en
kattuggla. Om aftonen fick jag veta att hon beställt häst
till klockan tolf på natten. Jag skaffade mig en häst
till samma tid, och efter alla åländska slädar likna
hvarandra i mörkret som ett lingon liknar ett hönsbär,
så körde jag fram med min släde tio minuter före tolf.
Ganska riktigt, hon var redan på trappan; det onda
samvetet har ingen ro. — Är det du, Petter? frågade
hon, och det var stickmörkt. — Hå ja, svarade jag och
gnällde på målet som klockarens dräng. — Så hjälp
mig att lyfta ned den här kappsäcken, sade hon. — Ja
vasserra, vi kånkade ned den tunga besten, och så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
