- Project Runeberg -  Noveller. Band 4 /
339

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastorsvalet i Aulango ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i ordningen. Närmast den sista prostinnans mera
vårdade grafkulle stodo fem små hvita kors i rad, och de
två nyaste buro namnen: Isidor, Beata. Invid dem var
en liten grönmålad bänk för två personer, och på hvar
och en af de fem grafvarna stod en med mycken
omsorg vårdad rosenbuske.

Det var bittida vid solens uppgång mikaelidagen;
stark dagg, blandad med rimfrost, betäckte det gulnande
gräset och de i alla brokiga färger skiftande löfträden.
På den gröna bänken vid de fem hvita korsen satt
Erland Stjernkors med sin unga fosterdotter Allfrida
Ödmark. Båda voro så allvarligt glada, som man är en
skön morgon på en fridfull kyrkogård, när smärtan
förlorat sin törntagg och sorgen liknar höstens vemod öfver
vissnade löf — äfven däri finns sol.

På denna plats brukade Stjernkors ofta omsorgsfullt
öfvertänka sin predikan en stund före gudstjensten. Här
lågo hans båda biblar uppslagna — naturens och andens.
Här predikade lifvet och döden närmare hvarandra än
annars, och den åldriga kyrkan tycktes tillhöra båda.
Hvartill behöfdes då andra koncepter? Dessutom skref
aldrig Stjernkors sina predikningar. Det skrifna ordet
fryser så lätt till is under vägen till papperet, men
Stjernkors ville tala lefvande ord till lefvande
människosjälar.

Stundom hände, som nu, att Allfrida satt vid hans
sida på den gröna bänken och likasom insög hans ord.
Så nära klänger sig ej murgrönan fast vid en stark
mur, som denna barnasjäl hängde vid hans. Erland
Stjernkors var nu för henne fader och moder, syster och
broder, vän och lärare. Allt hvad hon visste, trodde,
kände och föreställde sig, det tyckte hon sig hafva
honom att tacka för. Hon såg med hans ögon, hörde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:28:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov4/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free