- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
I:13

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Storm i skärgården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

STORM I SKÄRGÅRDEN 13

- Han är väl född här i landet, efter han talar
som folk, han? frågade gumman med oskyldig min.
Den tilltalade, en groflemmad, bredaxlad äldre man
om vidpass femtio år, klädd i den tidens vanliga ryttaredräkt
och af ett jovialiskt utseende, hade nyss förut
anställt ett grundligt nederlag bland rofvorna och sträckte
sig nu makligt på en bänk, i det han utdrog och aftorkade
en lång huggvärja. I stället att besvara den
snärjande frågan, strök denne reputerlige krigsman sina
väldiga knäfvelborrar och frågade i sin tur:
- Har ni öl?
- Hvar skulle fattigt folk taga öl vid mickelsmässan?
Saltvatten ha vi, så det förslår; skall det vara
mer af den sorten? genmälde gumman, som icke tyckte
om krigsmannens förtroliga ton.
- Hör nu, mor – återtog denne med en gäspning
– känner ni klangen af Riga-mark?
Och därvid skramlade han med en välförsedd skinnpung,
instucken i svärdsbältet.
Icke alldeles döf för denna vältalighet, betraktade
mor Agneta ömsom sporrarna, ömsom läderpungen och
lät förstå, att öl kunde väl fås från staden, men för
närvarande hade hon endast såd – ett slags buljong
på fisk, hvilken stundom förvarades som en läckerhet.
Krigsmannen behagade skratta och befallde med
några ord på polska sin tjenare att utan dröjsmål se
åt om man bärgat någon öltunna från fartyget.
En råtta kunde ej vara flinkare att smyga sig ut
genom ett hål i fällan, än den förmente tattaren att åtlyda
sin herres befallning. Men knappt var pojken sin
kos, innan krigsmannen ändrade ställning, så att han
vände ryggen åt mannen i bruna rocken, blinkade förtroligt
åt mor Agneta och yttrade med en flödande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:28:53 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/a0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free