Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Om en solstråle i hösten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM EN SOLSTRALE I HOSTEN 53
gätit det mesta af hvad ni undervisat mig om metaller
och stenar.
- Finns icke någon sten som fördrifver onda dröm-
mar? frågade åter Silfversparre med gycklande allvar.
- Diamanten lärer det fuller göra, svarade mäster
Sigfrid oskyldigt. - Och när man binder honom vid
vänstra sidan, är han god mot fiender, kif och trätor,
raseri och mara. Annars - fortfor han, utan att märka
huru fröken Kerstin hotande sträckte sin diamantring
mot ryttmästaren - annars är den kosteliga safiren af
alla nyttigast, ithy att han styrker hela kroppen, låter
människan vara väl tillfreds och ingifver henne gudeliga
tankar. Det är ock sagdt om guld, när man det fint
rifver och dricker, att det är godt mot hjärtats affekter
och hjärtevärk samt nppfriskar den lifaktiga känslans
ande i människan. Ty guld har något af solens natur.
Det må enhvar pröfva efter sitt tycke; jag säger hvad
de gamle före mig sagt. Såsom det om safiren säges,
att den honom håller i munnen, han kan förutsäga till-
kommande ting.
- Mästare, får jag bedja eder om något; och det
mellan fyra ögon?
- Därsom allrakäraste fröken täcktes stiga in i min
fattiga kammare, får jag väl höra’t, genmälde den gamle,
ungefär med samma känslor som en mossbelupen tall ser
en kvittrande sångfågel sätta sig på hans knotiga grenar.
- Ni sade något om safiren, började fröken Kerstin
smekande, sedan hon väl tillslutit kammardörren. - Ni,
som är en så vis man, behöfver icke safirer för att
förutsäga tillkommande ting. Ni läser dem i stjärnorna
och... i händerna.
- Stjärnorna äro från världens begynnelse och lyda
obevekliga lagar, men streck och linier i frökenhänder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
