Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Om en solstråle i hösten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
56 UNGD0MSDRÖMMAR
himlakroppar i honom hafva sitt centrum och fäste. Vi
löpa kring solen, och solen löper kring Gud. I honom
allena är alltings hvila.
- Hvad, mästare? Är ni ock en af dem som tro på
den nymodiga fabeln, att jorden löper kring solen och
icke tvärtom?
- Det är ingen fabel, allrakäraste fröken. Näst
Guds ord, är detta det vissaste af allt visst. Har jag
icke berättat er om den vise polacken Copernicus? Men
låt det nu vara. Ni ville att jag skulle spå er i handen.
Jag säger ingenting annat om den, än att det är en god
människas hand. Gud välsigne er. Det är i eder något
af örnen och något af dufvan. Ni är i stånd att låta
edert lif för sanningen, där ni icke gifver det bort för
den ni har kär.
Öch därvid förde mästaren sin unga lärjunges hand
till sina vissnade läppar.
Fröken Kerstin rodnade, drog sin diamantring af
fingret och tryckte den på yttersta spetsen af mästarens
skrynkliga ringfinger.
- Mottag denna såsom ett obetydligt minne af eder
tacksamma lärjunge, sade hon varmt. Jag skall ihåg-
komma er varning, och när jag engång blifvit förstån-
digare, skall jag tänka att jag är förlofvad med visheten
själf. Gud beskydde eder, farväl!
Besöket var slutadt, de främmande aflägsnade sig.
Nu ändtligen fick hustru Anna tillfälle att göra en fråga,
som låg henne på hjärtat.
- Vet du väl - sade hon – för hvilket pris du
i går afton blef bjuden ära och rikedom?
- Nej, svarade mäster Sigfrid. Öm det icke var
för att tjena vår egen nådige konung, så måste detta bud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
