Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Den gamla och den nya tron i kamp om människohjärtan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN GAMLA OCH DEN NYA TRON I KAMP 119
Biskop Erik betraktade honom med en frågande
blick.
- Du hade en son, hvilken du sände ut till Witten-
berg att studera. Det är nu mer än tjugu år sedan.
Denne son var nog lycklig att i själfva hufvudstaden för
tidens kätterska otro finna en vän, som förbarmade sig
öfver hans själ och återförde honom i den rättrogna
katolska kyrkans sköte.
- Gud sände mig denna pröfning, suckade bi-
skopen.
- Denne son reste efter någon tid till Rom och
fullbordade där sina studier vid ett af de förnämsta
kollegierna. Han saknade icke naturgåfvor och besatt
mycken ihärdighet. Han lyckades vinna den helige faderns
förtroende och bekläddes snart med andliga värdigheter.
Slutligen...
- Slutligen bortkallades han i sin halfva ålder -
inföll biskop Erik med sväfvande röst - bortkallades
dit, hvarest ingen annan andlig värdighet gäller, än Hans
förtjenst, som dött för syndare.
– Du misstager dig, fortfor främlingen, äfven han
med vekare stämma. - Han dog icke, han endast
ändrade namn.
- Hvad! Han lefver? Men det är icke möjligt;
jag har säkra underrättelser om hans död.
- Voro de så säkra?
- Det sades mig så. Är detta en ny list, så skall
du förgäfves sönderslita en gammal mans hjärta.
- Dina sagesmän hafva bedragit dig, eller voro
själfve bedragne. Din son försvann ur världen, han
begrof sig i ett kloster, han späkte sin kropp med
botöfningar, för hvilka den helige Franciscus af Assisi
icke behöft blygas, men han kunde icke döfva sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
