Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. En midsommardag vid Trollböle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
156 UNGDOMSDRÖMMAR
hofslagare och förste karl vid mönstringarna. Men si, det
går öfver ert förstånd, strömmingssaltare! En sak ångrar
jag, och det är att jag ej beställde ett lagom rep åt
den oduglingen Sam. Nå patern, ja han skulle vara en
rar konfekt åt belsebub. Men hvad det angår, att jag
skulle hafva lämnat stånkan half, så är det lasteligt tal
om en krigsman. Visst blef hon half, för det att jag
väntar få se adelsfanan rida fram här på landsvägen.
Men säg, må de nu hinna dricka allt tomt, innan jag
hinner tillbaka till stugan?
Mor Agneta hade tåligt afbidat det långa talets
slut, i hopp att få svara med ord och inga visor, men
hennes hopp blef besviket. Tre eller fyra fänikor
söderifrån kommande kavalleri närmade sig i sakta
skridt och läto från sina trumpeter höra en munter
hälsning. De hade blifvit utskeppade vid Hangö hamn,
emedan där fanns en landningsbrygga för hästar, hvilken
saknades i Ekenäs. Det var mest ungt folk, men som
redan bestått mången het dust och nu glade återvände
till fäderneslandet. De hade prydt sina stormhattar
med gröna kvistar och instuckit blommor i musköternas
mynningar, likasom hade äfven de varit bröllopsgäster.
Denna glada syn förfelade icke att verka en vänlig
stämning bland åskådarne, af hvilka annars mången
hyste en icke alldeles ogrundad misstro mot krigsfolkets
framfart. Nu mottogs truppen med högljudda, glada rop
och välkomsthälsningar.
Emellertid voro ryttarne icke inbjudne till bröllopet,
där intet visthus kunnat stå ut med deras friska aptit;
och så van en krigare var i dessa oroliga tider att
komma som objuden gäst hvarhelst han behagade, skulle
fänikorna sannolikt ridit Trollböle förbi, därest icke an-
föraren oförväntadt kommenderat halt. Anföraren var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
