Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Riddarne komma till ett förtrolladt slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätt, men vi hade knappt något annat val. Mitt namn
är Göran Ros, löjtnant vid kunglig majestäts nyländska
dragoner, och min följeslagare är Jakob Peura, kornett
därsammastädes.
- Eljest kallas jag också Peuronius, efter min bror
prästen, rättade Jack, under ett tafatt försök att tukta
den vid ena örat nedhängande hårtofsen, hvilken tyngdes
af en blybit, för att hålla denna uppstudsiga ledamot
rak, enligt tidens sed och uniformsreglementet.
- Kanske - fortfor Göran - vågar jag hoppas
min nådiga frökens tillgift, om jag tillägger, att vi äro
utkommenderade i tjensteärender för landets försvar. Vi
komma från Lovisa, ha mönstrat en trupp rekryter i
Lappträsk och ämna oss nu i samma afsikt till Artsjö.
Man visade oss en genväg öfver skogen, men vi redo
vilse och måste bekänna vår fullkomliga okunnighet om
det förtjusande ställe, där vi haft lyckan regna ned
midtibland rosor.
Nu väntade Göran ett svar, men detta uteblef. Den
unga flickan räckte honom sin hand, såg honom i ögonen
med ett skyggt smålöje och teg.
Göran förde den lilla handen till sina läppar. Hon
betraktade honom med en oskyldig förvåning och räckte
strax därpå handen åt Jack, som ansåg sig tvungen att
iakttaga samma då så vanliga artighet. Olyckligtvis hade
Jack den fula oseden att tugga tobak. Han ansåg höfligheten
fordra en viss putsning af sina grofva mustascher,
innan han vågade beröra denna fina hand, och under
denna fältmanöver drogs handen hastigt tillbaka.
Den hundrade gånger förut förälskade Göran stod
bragt ur fattningen. Men vid åsynen af hans blödande
panna tycktes den obekanta erinra sig något som hon
förgätit. Hon sprang till den nära bäcken, fyllde sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
