Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Det förtrollade slottets drake återvänder och ansätter riddaren Jack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med förfäran uppreste sig Jack i halmen, gnuggade
sina ögon och såg den sista onda drömmen lifslefvande
framför sig. Där stod häxan lutad öfver hans person,
liksom ville hon uppsluka honom; bandliundstassarna,
åtföljda af ett morrande gap, krafsade halmen omkring
honom, och en hotande stämma uppmanade Rika, Mårten
och Ramström att binda röfvaren.
Denna nitiska polis visade sig i skepnaden af en
liten hvass gumma, hvilken det endast fattades tre alnars
längd, ett par knotiga karlarmar och en tandlös mun,
för att i denna märkvärdiga historia motsvara häxan Meg
Merillies. Hon bar en svart kamlottskjortel, dragen upp
öfver hufvudet, medan en randig underkjol af tvetydig
färg syntes bestämd att mottaga alla märken af det
oväder, som nu rasade utanför rian. De nakna och bara
armarna samt dito fötter (ty strumpor och kängor buros
i ett knyte) voro icke egnade att förhöja behaget af den
person, som ödet sändt att så föga gästfritt förverkliga
riddarens drömmar.
Mårten, en saktmodig, snedmunt dräng, och Rika,
en gladlynt, rödblommig ladugårdspiga, voro icke sena
att infinna sig med ett par tömskaft, som i största hast
surrades kring den oskyldige Jacks händer och fötter,
innan han ännu kommit till full visshet om han drömde
eller var vaken. Ramström, ett slags liten krokig och
flintskallig hofmästare i kort jacka med stora mässingsknappar,
knäbyxor, svarta ullstrumpor och nedkippade
skor, gjorde sig ingen synnerlig brådska.
– Jag kommer, kära Rebecka, jag kommer! ropade
han. Håll fast röfvaren, Mårten! Bind honom, mörbulta
honom; jag kan ju ej lämna bläsen, han har fått en
sticka i foten. Hvad tro ni kapten säger, när bläsen är
halt?... Se huru han linkar; serra tri, det blir inte folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
