Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Jack rider ut som parlamentär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tydliga stämpel på desse tappre män, hvilka bivuakerat
under vapen natten förut, marscherat på morgonen, stridt
utan afbrott i tolf timmar och slutligen, förföljde af
fienden, sista natten anträdt sitt återtåg utan minsta rast
fyra mil från slagfältet.
Bister och tålmodig afbidade Jack stabens ankomst,
men före staben anlände artilleriet, som först måste
bringas i säkerhet, och af dess betäckning återstodo
vidpass femton dragoner. Af desse fick Jack veta mer
än han önskade. Mot sin vana fattade han raskt sitt
beslut, red fram till generalen, innan denne ens hunnit
stiga ur sadeln, gjorde honnör och frågade:
– Löjtnant Ros?
– Fallen, var det lika entoniga svaret.
– Kanhända svårt sårad? Det sägs, att många
sårade ligga på mon.
Därpå hade generalen i den brådstörtade reträtten ej
hunnit tänka. Han var till mods såsom en slagen fältherre
är till mods, och kornettens påflugenhet förbättrade
ej hans lynne. Men Kaulbars var icke otillgänglig för
mänskliga känslor; han erinrade sig adjutantens glada
mod och svarade med en krigared:
– Hvad tunnor den och den vill kornetten att jag
skall göra?
Jack förde åter handen till pannan och genmälde:
– En parlamentär, att begrafva de döde och bispringa
de sårade.
– Rid! sade generalen efter något betänkande. –
Kornetten medtager en trumpetare och en fältskär.
– Order?
– Här.
Och generalen skref order med blyertspenna, begagnande
sadelbommen som stöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
