Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Jack rider ut som parlamentär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
händerna gripande i det blodiga gräset, hufvudet borradt
in i den fuktiga mossan. Okunnig om stridens skiften,
hade Jack börjat på östgötarnes sida om åsen. De fallne
lågo här spridda på en sträcka af nära en half mil, det
tog tid och solen lutade till nedgången, när kornetten,
uttröttad af sitt fruktlösa sökande, ankom till norra sluttningen,
där helsingarne hade förgäfves sökt att kringgå
de ryska skansarna.
Två långa grafvar, hvardera inrymmande hundrade
döda, voro redan igenfyllda. Jacks trogna hjärta isades
af förfäran vid tanken att han måhända kommit för sent,
att dessa dystra högar af sand redan betäckte allt hvad
han i denna världen hade kärast och dyrbarast. Men
ännu återstod att bärga förgängelsens sista skörd vid
sidan och i ryggen af den starkaste skansen. Här hade
den sista grafven redan fått sina invånare, spadarna
skyfflade stenar och jord öfver desse bleke döde, hvilka
en mor eller en maka aldrig skulle återse mer. Jack
hade förlorat ända till sista återstoden af sitt tålmodiga,
trumpna finska lugn; han var icke mera sig själf, han
rusade som en ursinnig mot de förvånade arbetarne,
ryckte spadarna ur deras händer och kastade sig handlöst
ned i den halifyllda grafven, trampande på de döda.
Här upptäckte han en arm, här en fot, här ett sönder.
skjutet hufvud: han sökte en bekant uniform och glömde
att om en sådan funnits, hade den redan under natten
blifvit plundrarnes byte. Halfnakna ryckte han ur sanden
dessa bedröfliga kvarlefvor, under fruktan och hopp att
dock slutligen upptäcka de kära dragen, men förgäfves;
han kunde knappt mera urskilja vän ifrån fiende.
– Vräk undan den galna människan eller begraf
honom med de andra! befallde otåligt en rysk underofficer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
