- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
II:152

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Första minan nära att springa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bedyrade han sin fullkomliga okunnighet om papperens
innehåll. Förgäfves såg han sig om efter alla de anhängare,
hvilka nyss med så mycken ifver fordrat hans
frigifvande. Öfverstens stränga blick bragte alla till
tystnad. Själfva fältväbeln Norberg hade smugit sig
undan.

- Mina herrar - sade Stedingk till officerarne -
vi äro i fiendeland, och ett exempel bör statueras.
Krigsrätten skall genast sitta; inom en timme skall dess
dom gå i verkställighet. Och ni, gossar där - jag har
sett tre blanka huggare och två gevär med hanarna
spända. Man skall undersöka saken och straffa de
skyldige. Blygens I icke, savolaksare, att med fienden
för ögonen vända edra vapen mot hvarandra? Man har
också sagt mig, att här skola finnas örontasslare, som
vilja intala eder att svika eder fana. Och likväl har
kungen anförtrott eder att främst bland alla hans trupper
gå emot fienden, att försvara hans rikes gränser och
återtaga hälften af Savolaks, hvilken man tagit ifrån oss
för samma feghets skull, som förrädarne nu vilja intala
eder. Huru, gossar? Viljen I än en gång vandra hem
igen med käppen i handen på fiendens nåde, liksom för
fyrtiosex år sedan, och därtill ännu kanske mista resten
af edert land? Kungen har skickat eder främst i elden,
för det att han anser eder för sitt tappraste folk, och I
viljen att han skall anse eder för den uslaste tross!
Finns här en enda karl, som vill vända tillbaka med
en sådan skymf, så stige han fram. Han skall gå
ohehindrad; vi vilja ej tjena tillsammans med usla
stackare; men han skall afklädas sin uniform, som han
vanhedrat, och jagas som en hund från tappre soldaters
leder.

Lederna stodo styfva. Ingen knystrade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:28:53 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/b0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free