- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
II:163

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Högfors. - Kymmene

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kyrkan var uppfylld af folk, och emedan språket i
dessa trakter är svenskt, hölls gudstjensten äfven på
svenska. Stor uppståndelse och rörelse förmärktes vid
konungens ankomst. Ryktet om hans löfte att stä fadder
åt en fattig bondes barn hade hunnit före honom och
mäktigt bidragit att återknyta de forna banden. Allt
folket uppreste sig vid monarkens inträde; man sjöng
psalmen numro 310, som ej hade blifvit sjungen på
många år. De gamla, som ihågkommo forna tider,
snyftade högt, de unga stodo håpna och betraktade
ömsom konungen, ömsom hans granna svit. Gustaf LII
själf var rörd; ban tyckte sig stå bland ett återvunnet
folk, och han läste i allas blickar en tillgifvenhet oberoende
af vapenlyckans skiften och diplomatins förhatliga
tvärstreck öfver ett i natur och folklynne oåtskiljeligt
land.

Predikanten var för klok att glömma den stränga
efterräkning han möjligen hade att vänta af sin lagliga
öfverhet, så mycket mer som det var nionde söndagen
efter trefaldighet och evangelium handlade om »den
otrogne gårdsfogden». För att ej själf se sig ställd i
samma predikament, manövrerade han med en synnerlig
skicklighet den farliga texten och iakttog den försiktigheten
att hvarken nämna kejserlig eller kunglig myndighet,
utan rätt och slätt öfverhet, därmed en hvar fick mena
hvad han behagade. För samma orsak afkortades äfven
bönen för det kejserliga huset till ett slags algebraiskt X,
som kunde tagas i den ena eller andra betydelsen;
hvilken utomordentliga manövreringskonst likväl ej kunde
hindra den försiktige mannen att - som det vanligen
händer två herrars tjenare - sätta sig mellan tvenne
stolar; ty om man får tro berättelsen, lärer sedermera
konsistorium i Viborg icke tillbörligt beundrat hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:28:53 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/b0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free