Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Lennart Croneld och hans farfarsfar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12. Lennart Croneld och hans farfarsfar.
När konungen återvände till högkvarteret, var hans
första omsorg att betaga reträtten skenet af en
flykt, som - huru berättigad den än borde synas genom
fiendens öfvermakt - likväl kunde göra ett ofördelaktigt
intryck. Hans kinder blossade af den häftiga ridten,
hans dräkt var i oordning och öfverhöljd af damm, han
hade tappat sin ena handske och portepén af sin värja;
men hans blick var lugn, hans hållning värdig och säker
som vanligt; hans ton förrådde ingen sinnesrörelse.
- Vi hade en liten affär, men fienden är repousserad,
anmärkte han flyktigt, i det han begaf sig till sitt
rum, för att ombyta kläder.
En timme därefter återvände Armfelt med större
delen af trupperna, under det att ett mindre detachement
kvarstannat vid Tavastila, för att bevaka den återtågande
fiendens rörelser. Baron Armfelt var lika klok som
tapper och tillgifven. Han drog försorg om att framställa
affären i den dager som var fördelaktigast för en
konung, hvilken första gången blottat sin värja mot
fienden, och få anade vidden af den fara konungen denna
gång så lyckligen undkommit. Trupperna själfva, lifvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
