Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Anjala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frimodigt och såg frågaren käckt i ögat, så öfverste
han var.
- Vräk ut pojklymmeln och låt en korpral klappa
hofdammet ur honom! skreko flera röster, högeligen
uppretade öfver en sådan oförskämdbet.
- Håll, mina herrar! utropade Hästesko, med det
vackra, svårmodiga löje, som stundom kom hans bistra
drag att ljusna ända till mildhet. - Blygens att taga
humör öfver ett barn, som talar alldeles så som vi
skulle ha talat, om vi vore vid hans ålder och såge allt
uti rosenrödt. Gå din väg, gosse, och håll en annan
gång tand för tunga, när ej befälet frågar dig.
Lennart ville gå, men hejdades af sin bror.
- Visa mig din permission, sade kaptenen.
- Jag bar ingen permission. Jag står ännu på
sjukrapporten.
- Jaså. Efter sergeanten är här utan permission
och rapporterad som sjuk, så följer han mig på ögonblicket
till fältlasarettet. Tillåten, mina herrar... jag är
strax tillbaka.
Med dessa ord fattade Detlof Croneld, under herrarnes
högljudda löje, sin bror under armen och förde
honom ut ur det farliga tältet.
- Du är mig en vacker fågel, bannade kaptenen, när
de kommit ut i den mörka natten. - Att på detta sätt kompromettera
dig och mig själf! Är du från dina sinnen?
- Icke jag, Detlof, men du, ifall du verkligen
ämnar ingå på deras förrädiska planer.
- Det är en sak, min kära Lennart, som icke
angår dig. Ger du mig ditt ord att hålla din mun, om
jag låter dig resa?
- Nej, jag har sagt dig förut, att jag icke låter
binda mig af något löfte, som kan bringa kungen i fara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
