Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Mötet efter femtio år
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öppna här på landet, och så händer det att man ej
alltid i hastigheten är så höflig mot främmande.
Gamla baron, som såg illa, tittade nu de båda
resande så nära i ansiktet som anständigheten medgaf,
samt kom till det resultat, att den ena var gammal och
ful, men den andra ung och vacker. Och gamla baron
var konnässör, det kunde man lita på.
– Ma foi, ett ruskigt väder, mitt herrskap, yttrade
han. Var god och tag plats, min nådiga! Damerna
ha varit exponerade för vargar? Lilla mamsell är ännu
helt blek af förskräckelse; jag slår vad att vintern
annars ej hade underlåtit att ge hennes vackra kinder
färg. Namnet, om jag får fråga? Lotten? Nå, lilla
mamsell Lotten, låt oss nu vara trygga. Vi äro inte
i någon vargkula här. Mon dieu, jag minns en vinter,
när jag for från Stockholm till Ekolsund ... Jag hade
nåden följa hans majestät, som åkte strax förut; baron
Essen och jag med sviten efteråt; det var en månljus
afton i Mars. Plötsligen ser jag hans majestät befalla
kusken att hålla. Ett pistolskott brinner af, så åter ett
och ännu ett, och när jag ser mig om, lunka två stora
vargar inåt skogen. Alltid skjuter kungen bom, sade
Essen och skrattade. Men det bevisar huru närgångna
vargarna äro.
Gamla fru Hjelm begynte vid dessa ord att darra,
men hushållerskan, som med skäl befarade att baronen,
engång inkommen på kapitlet om »hans majestät»,
skulle för henne bortprata en tid, hvars alla minuter
voro dyrbara, skyndade att på godt maner bli de
resande kvitt.
– Kaptenskan är säkert trött, sade hon. Om
fruntimren hålla till godo med salig öfverstens 
kammare, eller – rättade hon sig – röda kammaren, som
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
