Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordens fördelning mellan ståndsklasserna. - Jordbruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jordbruket, gynnadt af en bördig jordmån, är
hufvudnäringen och äfven den enda, åt hvilken
allmogens håg är riktad. Likväl sker icke detta med
särdeles beräkning, då boskapsskötseln, jordbrukets
grundval, ganska mycket försummas. Åkern skötes, enligt
allmogens lynne, på ett beqvämt sätt, således illa;
ängarne vanvårdas och för stor del af dem upptagas till
åker; ladugården återfår icke i säd någon ersättning
för den minskade hötillgången; både åker och ladugård
lida häraf och lemna ringare afkastning än de borde,
helst ladugårdsskötseln är ställd på det förvända sättet
att fördelen sökes i ett större antal kreatur, som
svältfödas, i synnerhet vintertiden, i stället för att
ordentligt föda ett mindre antal. Häraf uppkommer en liten,
svag och dålig kreatursrace, som naturligtvis menligt
återverkar på åkerbruket.
Jorden brukas på det gamla sättet, med
indelning i två lika stora delar eller s. k. årvägar, af
hvilka den ena bär säd under det den andra ligger i
träde. De brukligaste sädesslagen äro höstråg, korn,
och något hvete. Förhållandet dem emellan är olika
allt efter olika jordmån. I medeltal kan det anses
vara 24/52:delar råg, 25/52:delar korn, 3/52:delar hvete.
Sistnämnda sädesslag, som fordrar omsorgsfullare bruk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
