Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderom Östersjön 1856 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36. Baletten »Korsåren».
Yi ha talat om operan; jag har icke smekt detta
tidens själfsvåldiga och bortskämda barn. Låt oss
medgifva, om du så vill, att den frambragt mycket skönt
och att den för sin tid varit en berättigad, ja en
nödvändig utvecklingsform; jag tror icke desto mindre att
dess tid är förbi, dess stjärna i nedgången, och att den
burit inom sig från början fröet till sin undergång.
Jag kunde citera bevis; onyttig möda, du finner dem
i mängd på alla Europas — jag hade så när sagt Asiens,
Afrikas, Amerikas och Polynesiens — skådebanor,
öfverallt där ridån gått upp öfver en introduktion och fallit
ned öfver en final. Du finner dem i tidiga reminiscenser
från egna barndomsdagar. Mins du Rossinis Tancred till
exempel på Helsingfors scen (madame Neder, ty partiet
ligger så högt, att sällan en karl går ut med det) huru
han, dinglande med ett svärd som han icke orkade bära,
sjöng i stället för att slåss, sjöng omkull Jerusalems
murar, sjöng ännu de grannaste rulader när fienden var
öfver honom och hvar sekund gällde människolif och
kanhända hela kristenhetens väl? Minns du Bellinis Romeo,
huru han, likaså skral i vapenöfningar (Julia Reitmeyer,
ty där behöfdes åter ett fruntimmer) sjöng ihop sina
förtviflade beslut, sjöng ihjäl sig, det var hans skyldighet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
