Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderom Östersjön 1856 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åt operans yngsta dotter och till slut dess tyrann, baletten.
1 stället för reflexioner ville jag här ge dig ett exempel och
väljer ur hopen ett ak de mest lysande, en balett, som
åtminstone år 1856 ansågs vara den yppersta i sin genre,1
nämligen Korsåren balett-pantomim i tre akter af De Saint
Georges och Mazilier, musiken af den nyligen aflidne
kompositören Adam, hvars »Alphydda» och »Postiljon
från Longjumeau» blifvit gifna äfven i Finland. Billigtvis
äro äfven fyra dekorationsmålares och en maskinists namn
utsatta på program merna. Stycket, hvartill Byron fått
släppa till uppränningen, gafs första gången på stora
operan i Paris den 23 Januari 1856 och har sedan
upp-lefvat åtminstone femtio representationer. Den nyaste
stjärnan på samma lampskenshorisont, där Taglioni,
Cfcrrito, Fanny Elsler med flere lyst och slocknat, hette
nu Rosati och hade här hufvudrollen. Att personalen
icke var obetydlig, finner man af följande specifikation
på dem som deltogo i första tablån, premierdansörer och
dansöser oberäknade, nämligen: tolf almeer eller beslöjade
dansöser; tolf turkinnor; fyra ryssinnor; fyra cirkassiskor;
fyra italienskor; fyra armeniskor; tre slafhandlare; sexton
korsarer; sex slafvinnor (dames eselaoes, som programmet
högst artigt uttrycker sig); fyra beslöjade damer; åtta
små morianer; sexton små moresker; elfva negrer; sex
unga eunuker; fyra köpmän; tio uppköpare; tjugu
korsar-matroser; summa hundrafyrtiofyra personer corps de
ballet, utom de tjugutvå som utkörde solopartierna.
Första akten. En slakmarknad i Adrianopel. Vackra
slakvinnor hvila på mattor och divaner, turkar, greker
1 Och som väl ännu, år 1857, tyckes bibehållit detta sitt
rykte, efter den företrädesvis blifvit vald att illustrera
Pariser-operans galaspekiakler för konungen af Bajern och storfursten
Konstantin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
