Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderom Östersjön 1856 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvar, kör att visa er den lärda och vittra kåkängan i all
dess glans och älskvärdhet. Dessa herrar och damer
hos Moliére — ty herrarne kå den äran att vara med
som beundrare i damernas vittra akademi — de ha ingått
ett växelbeprisningsbolag och loksj unga hvarandra med
den utmärktaste modesti kör bolagets räkning. Men
olyckligtvis har en ak dem utgikvit ett arbete anonymt, och
en annan ak akademins ledamöter råkar i sin oskuld
att kritisera detta arbete som en sottis; det behöks icke
mera, masken bortkaller, den retade kåkängan skenar
i eld och lågor ökver alla konvenansens skacklar, och
detta sköna växelbeprisningsbolag, som nyss med det
oegennyttigaste nit upphöjde hvarandra till skyarna, det
hundskotterar nu lika nitiskt hvarandra med grokheter
och personligheter — det »polemiserar» — och jag är
ledsen att säga det, men det såg kör tillkället verkligen
så ut, som skulle de lärda fingrarna ha kommit i kör
nära beröring med de lärda perukerna. Pulvis et umbra!
Äkven snillet, och i synnerhet det själkproklamerade, står
icke upphöjdt öfver simpla dödligas mänskliga brister.
Tillåter du mig att berätta någonting annat
»sedo-1 är ande» krån teatern Vaudeville? Man ser där en
vaude-ville benämnd Les filles de marbre, Marmorflickorna.
Prologen spelar i Athen under Perikles’ tid. Den rike
Gorgias har beställt ak Phidias Aspasia, Lais och Phryne
ak marmor. Phidias har kullbordat sitt verk, det är
gudaskönt, så skönt, att konstnären, körsjunken i dess
åskådning, icke kan slita sig lös därikrån och vägrar att
utlämna statyerna. Men Gorgias, icke mindre betagen,
kordrar dem såsom sin egendom, och slutligen kallar
man Diogenes att akdöma tvisten. Diogenes kommer.
»Flickorna, säger han, skola själkva med ett tecken
till-kännagikva hvem de vilja tillhöra». Man krågar statyerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
