Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London-bref 1862 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härpå kunde svaras, att om något stående på egen
botten är oskyldigt och främmande för all politisk
beräkning, så är det väl den nationella egendomligheten
vid ett tillfälle som detta, där konst och industri förbrödra
folken och nedrifva skiljemurarna.1 Österrike, liggande
i nästan uppenbar fejd med Ungern, har icke tvekat att
inrymma sistnämnda land dess särskilda plats. England
har varit särdeles månt om att skildt representera sina
kolonier, tjuguåtta till antalet, hvaribland så obetydliga
som till exempel Barbados, Vancouvers och Bermuda-öarna.
Tyskland framvisar, med alla sina enhetssträfvanden, icke
mindre än trettio skilda afdelningar, hvaribland
fursten-dömena Lippe-Detmold, Waldeck, Schwarzburg-Rudolstadt
och Schwarzburg-Sondershausen. Sydamerikanska
republiker, sådana som Costa-Rica och Uruguay, äro
representerade — men det kolossala ryska rikets fyratio eller
femtio folk ligga packade uti samma knyte, och nordens
äldsta folk, det finska, som för femtio år sedan »upphöjdes
bland nationernas antal», har icke funnit det minsta hörn,
där det kunnat, på det enda sätt som för detsamma är
möjligt, erinra Europa om sin tillvaro.
— Dieses Finnland — yttrade engång en
berliner-professor till numera riksarkivarien N. — es ist ja so
ein kleines Ländchen, nicht wahr? Wie grofs mag
es sein?
— Oh, svarade N., ein ganz unbedeutendes
Ländchen: ohngefähr wie Preussen, Bayern und Wiirtemberg
zusammengenommen.
Europa måtte anse vårt land för utomordentligt
modest, när det, med vidden af en stormakt och två
1 Jag har vid ett annat tillfälle framhållit Londoner
expositionens fullkomliga neutralitet uti och betydelselöshet
för de politiska frågorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
