- Project Runeberg -  Resebref och hågkomster /
299

(1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London-bref 1862 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klockslaget, eller gäller det något rok, som de alla vilja
kappas om att tillegna sig? Nej, ingen annan högtid än
arbetets, intet annat rok än den dyrbara kjäder man rycker
ur tidens vingar. Det är en hvardag som alla andra
hvardagar, samma sysslor som alltid, samma brådska
som var i går, och samma äflan som skall blikva i
morgon. Det är sant: man är i Londons lifligaste
»season», och den nalkas sitt slut; man har en
världsexposition, och hit stänker en svallvåg krån alla delar ak
jorden. Det vidgar kanske den vanliga strömkåran och
ökar dess dån, men det märkes ej mycket. År ut och
år in, dag ekter dag, är rörelsen okörändrad, och i vanliga
tider passera 110,000 kotgångare samt 25,000 åkdon och
ryttare dagligen ökver London Bridge.

Jag har stått bland massor ak hundratusen på Place
de la Concorde och Invalidesplanaderna, vid högtidliga
tillfällen, som nedlockat de nyfikne parisarne ända krån
sjette våningen, men detta rörliga kolkhak är icke
tillräckligt att gikva en köreställning om hvardagstrafiken på
Londons gator. Där saknas ett, och det är den titaniska
äflan, som utmärker London. Hvem är icke, körsta dagen
åtminstone, krestad att stundom sakta sina steg, och
begapa någon ak de många brokiga scener som utbreda
sig kör krämlingens blickar? Nåväl, du riskerar körsöket
på en kolkkylld gata i Paris: strömmen slingrar körbi dig
med kransmannens egendomliga smidighet; du kår en och
annan pukk, du tränges kanske icke nog varsamt mot
närmaste vägg, men du kår dock höra ett pardon,
monsieur! och trampar man ihjäl dig, sker det med
tusen ursäkter. I London däremot generar man sig icke;
stanna ■ blott hälkten ak en sekund, och du skall i
ögonblicket begripa att du befinner dig i boxarnes fädernesland.
Engång van att taga seden där du kommer, kan du i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:29:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topresebr/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free