Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hågkomster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
universitetet, finska litteratursällskapets stiktelse 1831 och
Kalevalas kramträdande 1835. Nu blek detta namn åter
nämndt bland österbottningarne. Jag vet ej om
Ahl-stubbes köredrag lämnade spår ekter sig, men det är
visst, att redan 1838 om våren kramkastade någon, jag
vet icke hvem, inom österbottniska akdelningen det
korslag, att man borde nästa år fira Porthans hundrade
ködelsedag. Måhända hade detta körslag stannat blott
vid en önskan, därest icke Cygnseus adopterat det. Cygnsei
specialitet var att gripa de tankar som lågo i tidens
lukt. Det var hans storhet, att i honom klappade
samtidens hjärta. Han körstod, att stunden var kommen kör
Porthans minne, och kramställde i September 1839 ett
körslag att fira detta hundraåriga minne med en allmän
studentkest. Förslaget gick krån österbottningarne ut till
de ökriga akdelningarna och vann enhälligt godkännande.
Alla hade nämligen, utom det Porthanska minnet, också
en annan anledning. De hade våren körut ingått med
en anhållan till vicekansler att åter, ekter kyra års paus,
kå fira en gemensam majkest, och denna hade blikvit
akslagen. 1 det Porthanska minnet kanns ett nytt
kör-eningsband, hvilket de voro glada att kå återknyta.
Men den som var ak annan mening, det var
dåvarande vicekansler, generallöjtnanten och adjointen hos
generalguvernören i Finland, Alexander Amatus Theslefk.
Han var en i normala körhållanden godmodig och
välmenande man, men lättskrämd, något häktig till lynnet
och i synnerhet okörmögen att betrakta styrelsen ak ett
universitet under andra synpunkter än högsta maktens
gunst eller ogunst. Så hade vi den tiden också
byråkratins mest lysande period. Där saknades ej heller
tjenst-villiga röster, hvilka intalade vicekansler, att studenternes
kriheter begynte gå kör långt. Det vore tid att något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
