Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hågkomster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Men ett glas ännu, ett enda för Jutas I Vi äro
p& Jutas!
— Jag tackar, nej. Hästen är förspänd.
— Finns det då ingenting, som kan förmå vår ärade
gäst att skänka oss ännu några minuter?... Jo, det
finns ett! utropade talaren, triumferande ökver sitt lyckliga
inkall. — Mina herrar, jag har den äran att köreslå en
skål kör prokessorskan Runebergs välgång!
Runeberg smålog, sköt brickan ikrån sig, bugade
kort och svarade:
— Farväl, mina herrar. Den som vill min hustru
väl skall icke supa ihjäl hennes man.
1 nästa ögonblick rullade kurirkärran bort mot ett
annat nära beläget slagkält, tre mil därikrån, det vid
Oravais.
Ak det tillämnade stora sjöslaget vid Jutas vardt
den gången intet. Ett varaktigare minne, ett stort
klippstycke ak grokhuggen granit med Döbelns
porträttmedaljong i brons, står nu vid sidan ak kältet, där han banade
väg kör den slagna finska härens sista återtåg mot den
snöiga norden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
