- Project Runeberg -  Resebref och hågkomster /
395

(1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hågkomster ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1840-talet blef detta århundrades vårmånad i
Finland. Då fick, med nya tankar och nya drömmar,
äfven den nya myten gestalt. Dess första fulltoniga
slag på lyran var Vårt land, som den 13 Maj 1848 blef
folksång. 1 denna dikt ligga redan Fänrik Ståls sägner
in nuce.

Jag behöfver ej upprepa den kända tillkomsten af
dessa stolta sägner och den entusiasm de framkallade.
De äro speglar, som samlade alla spridda solstrålar af
fosterlandskärleken och återkastade dem på en redan
förbigången punkt i tiden. Genom dem lyftes 1808 års
krigare på en piedestal för eftervärlden, högre, ljusare,
skönare än deras samtid sett dem på nära håll.
Skaldekonsten må behålla sin rätt att idealisera och historien
sin rätt att korrigera. Det är endast realismen som gör
sig löjlig med att gråmåla sin förmenta verklighet, som
är intet annat än betraktarens egna grå glasögon.

Mellan första cykeln af Fänrik Ståls sägner 1848
och den andra 1860 ligger en paus af tolf år, till större
delen upptagen af Runebergs psalmer. Björneborgarnes
marsch ingår i senare cykeln såsom den andra i
ordningen, men är, så vidt jag vet, den, hvilken af alla
sägnerna skrifvits sist. Marschen var känd länge förut
och kallades en tid Napoleons marsch. Dess historia
hör icke hit. I Finland blef den på nytt populär 1858,
då björneborgarnes minne upplifvades med
halfsekel-minnet af 1808. Runeberg hade lika litet glömt marschen,
som han glömt björneborgarne; vid dess toner hade han
burits i triumf på studenternes skuldror. Men ord till
den hade han ej tänkt på att skrifva. Där voro två
hakar: den ena att marschens rytm var en af de
krångligaste att inpassa i ett textunderlag för sång, och den
andra att Runeberg ej skref text till färdig musik. Hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:29:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topresebr/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free