Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som föreslog att räkna akterhytternas passagerare. Man
hviskade om henne att hon redan författat tre romaner
under lånadt namn och nu reste ut för att samla material
till en fjärde.
— Låt oss börja med de tre gracerna, inföll kanslirådet Rabe, en lärd språkforskare, som reste till Leipzig för att utgifva en ny förbättrad upplaga af Virgilius för skolornas bruk.
— Eller med de sju vise, svarade fröken Hemming.
Vi kunna icke vara flera än tio; alltså tre damer och
sju herrar.
— Om förlåtelse, vi äro tolf, anmärkte kapten Videstrand, en gladlynt och godmodig gammal sjöman, som reste i affärer för byrån Veritas och kände Östersjön bättre än en fiskare känner sitt närmaste notvarp. — Vi börja med öfverste Hemming och min nådiga fröken själf. Till Ems, tror jag?
— Ja, till Ems. Konsul Rönnevall med fru från Österbotten, på resa till Frankrike. Vidare ni, kapten Videstrand ...
— Till Hamburg, Antwerpen och London.
— Godt, det gör fem. Mamsell Hedmansson, som följer Rönnevalls till Paris för lektioner i sång hos
Masset...
— Ja, sade fru Rönnevall, Anna Hedmansson är
en stackars liten bofink, som första gången pröfvar sina
vingar i den okända världen. Jag hoppas de skola växa;
hon har en förtjusande röst.
Den täcka, blonda flickan betraktade tacksam och
blyg sin beskyddarinna. Hon var nästan hufvudet längre
än fru Rönnevall, som vid trettio års ålder var den mest
intagande lilla fru man kunde se.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
