- Project Runeberg -  Sägner i dimman /
15

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Augustas hallon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förundran, men togo saken lugnt, kysstes, efter det så
skulle vara, och undfägnades därpå med plättar, för att
fira förlofningen. De voro bekanta från kälkbacken,
jullekarna och bollen på första Maj. Utan att just hysa
några ömmare känslor, hade de ganska väl kunnat
fördraga hvarandra, och när de lekt hök och dufva eller
röfvare, hade de till och med känt för hvarandra den
sympati, som en god springare ej kan undgå att känna
för en lika flink och rörlig kamrat. Alltså hade de
för tillfället intet att invända mot sin förlofning och
funno den tvärtom mycket angenäm, såsom en anledning
till plättar.

Med fredsslutet och förlofningen följde ett intimare
umgänge mellan båda husens föräldrar och barn. De
förlofvade tänkte så litet på sin nya förbindelse, att de
sannolikt skulle glömt den, om de icke oupphörligt
påmints därom. »Otto, gå och knyt Augustas kängband;
man skall vara artig emot sin fästmö» ... »Augusta, dela
ditt äpple med Otto, man skall unna sin fästman det
bästa» ... Otto, stora gossen, fann sig generad att knyta
en flickas kängband, och Augusta delade motvilligt sitt
äpple med Otto. Barnen tyckte hvarken om skyldigheterna eller om påminnelserna. Man fick snart höra dem gnabbas, hvilket de icke gjort förut, och de begynte att snarare undvika än söka hvarandra.

Nu var Otto tre år äldre än sin fästmö Augusta, och tre år äro vid denna ålder ofantligt mycket. En gosse om elfva år söker icke sin flamma bland åtta års flickor, han söker dem bland fjorton eller sexton års ungmör. Han anser sig vara en redan halffärdig man; det smickrar hans manliga själfkänsla att göra sin kur hos de äldre och vinna af dem en bifallande blick. Jag bekänner att Otto i min lilla historia icke var något

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:29:42 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topskr22/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free