Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Augustas hallon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första gången återsågo hvarandra hos hennes föräldrar.
Dessa fyra år hade varit för henne hvad fyra veckor i
Maj äro för ett landskap här i norden.
Vid dessa ord erinrade sig fru Rönnevall att hon
glömt sin schal i hytten och försvann, oaktadt fyra eller
fem af sällskapet erbjödo sig att uppsöka detta
oumbärliga skyddsmedel mot kylan och aftondimman.
— Jag är numera jäfvig att yttra ett omdöme —
fortfor konsul Rönnevall, utan att låta störa sig — men
vid den tid jag omtalar var jag det så litet, att ingen
tullvaktmästare kunde omsorgsfullare bena en faktura,
än jag sökte fel hos min fästmö. Och likväl måste jag
medgifva, att aldrig en älskvärdare fjäril utvecklat sina
vingar ur puppan. Jag granskade med de mest fientliga
fördomar hennes vackra bruna hår, hennes milda blå
ögon, den fordom rödfrusna näsan och den intagande
skalk, som lekte kring läpparna. Förgäfves, jag fann
icke det lyte jag föresatt mig att finna. Jag jämförde
henne med den ena eller andra af de skönheter, som
tillvunnit sig min och världens beundran; hon kunde
icke täfla med dem, men det fanns till min förargelse
hos henne någonting som de saknade, ett oskyldigt
behag, för hvars tjusning jag ej kunde värja mig. Å, sade
jag till mig själf, den där småstadsflickan skulle försöka
uppträda på en bal i Hamburg! Men i samma
ögonblick ertappade jag mig med en suck af lättnad:
gud-skelof, att hon aldrig försökt det! Slutligen upptäckte
jag till min stora tillfredsställelse, att Augusta gick illa,
ja jag ville svära på att hon var låghalt. Ack, äfven
denna sista triumf skulle sluta med ett nederlag. Jag
erfor att, om något hos henne var höjdt öfver allt tadel,
så var det hennes lätta, behagfulla gång. Hon hade
dagen förut trampat en törntagg genom den tunna skon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
