Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Fröken Drifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vänta litet: detta är basnoter och icke diskant.
Du skall göra skillnad mellan noterna öfver och under
linien; kan du icke lära dig trestrukna c? Och såskall
du räkna sex åttondedels takt: ett, tu, tre, fyr, fem, sex,
ett, tu, tre, fyr ...
Nej, det stod icke till. Noter som noter!
Trestrukna tingestar, hvad var det för en vidskepelse?
Och hvad räkningen angick, icke behöfde Drifva lära
sig räkna till sex, det kunde hon när hon var tre år
gammal.
— Nej, nu blir du för tråkig, sade den unga
lärarinnan, hvars änglatålamod också engång tog slut.
-r- Det tror jag nog, svarade Drifva. Lär mig hvissla
en bra vals, så kunna vi sedan få timmen till ända med
någon treflig bok.
Lärarinnan gjorde invändningar, men hon var ung,
som eleven, de uppgjorde sin lärometod. Först profvades
några då omtyckta valser — Beethovens Längtansvals,
Suckvalsen, »Lifvet förgår som en flod, på dess bölja».
Alla voro för svåra. Drifva föreslog »Kom, sköna
flicka, valsa med mig» — och se, den gick förträffligt I
När lärarinnan och lärjungen skrattande inöfvat detta
bravurstycke, satte de sig tillsamman att gråta vid »Rosa
eller Tiggareflickan», roman i tio delar från stadens
lånebibliotek.
Mot all förmodan var moster Lucia icke rätt
belåten med »Kom, sköna flicka». Icke förstod hon sig
på så nymodig musik, hon ville höra Rousseaus dröm
eller Wittgensteins marsch.
Drifva gjorde sitt bästa, men det ville ej lyckas.
— Kanske sluta vi med musiken, menade hon.
Mina fingrar äro så olydiga; det måtte vara för att jag
väfvit dräll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
