Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Vattenmärket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett sakta luktdrag. Vi hade tjugu grader i skuggan;
humlorna surrade, fåglarna kvittrade, lätta, barnsliga
vågor sjöngo sin vaggsång mot kiselstenarna. Jag njöt
i fulla drag af vårt nittonde sekel och glömde totalt den
grå korntiden. Tibullus halkade ur min vanvördiga hand;
jag måste bekänna att jag somnade som ett godt barn
vid stranden af Villinge.
Den jordiska tillvarons tid och rum hade sannolikt
under en timmes förlopp varit totalt försvunna för mig,
när jag vaknade vid ljudet af Envaldssons jagthorn och
reste mig halfmornad upp. Där stod han vid en
framspringande bergudde fem- eller sexhundra steg från min
hviloplats, viftade med sin näsduk och blåste af alla
krafter i hornet. Hvad menade han? Det var ju en
formlig stormsignal! Jag jämkade mig makligt på väg,
för att följa signalen, inom mig mycket betviflande att
det lönade mödan.
När jag uppnått min hornblåsare, skyndade han mig
till möte, fattade mig betydelsefullt under armen och
ledde mig till en rödlätt, brantstupande klippa tätt invid
det här tämligen djupa vattnet.
— Ser du något? utropade han, pekande på några
streck i klippan.
Jag kunde ej bestrida, att dessa streck hade ett visst
tycke af bokstäfver, ifall de ej, som ofta händer, voro
en lek af naturen. De tycktes vara af ålder till hälften
utplånade, men med god vilja och fantasi ännu ganska
läsliga. Utan synnerlig möda lyckades jag med min lärde
väns tillhjälp dechifkrera följande med punkter utmärkta
mystiska hällristning:
M. O. S. S. A. A. G. S.
V 1. 7. 2. 9.
Särskildt andra siffran i årtalet var obestridlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
