Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tal vid K. Alexanders-Universitetets inskrifningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som står i nära samband med tidens politiska tilldragelser
och på samma gång, så att säga, vidrör folkets
hjärte-rötter, i det att hon ingriper i hvarje familjs, hvarje
enskild medborgares lif, nämligen införandet i vårt land
af den allmänna värnepligten.
Dess historiska grund går långt tillbaka, bortom det
moderna samhället, bortom den moderna krigskonsten,
till de tider, när hvarje härad uppställde en afdelning af
folkhären. På denna gamla grund uppstodo först den
feodala länspligten och rusttjensten. Sedermera infördes,
med den stående hären, först utskrifningen, jämte värfvade
trupper, därefter det af Gustaf II Adolf och Carl XI
ordnade indelningsverket. När detta tillsvidare upplöstes
1809, följde först åter värfvade trupper, sedermera 1854
ett kort upplifvande af det gamla indelningsverket,
därefter ånyo endast värfvade krigare, och nu följer
slutligen vämepligten. Denna är, som bekant, delvis införd
i Sverige och andra länder, men har blifvit fullständigt
utbildad i Tyskland och därifrån öfvergått till Ryssland,
hvarifrån den gör sitt inträde i Finland. Värnepligten
grundar, likasom den forna folkhären, landets försvar
på det beväpnade folket, men skiljer sig från folkhären
däri, att den begränsar vapentjensten till en bestämd
tid och för bestämda åldersklasser. Med den gamla
grundsats, som förpligtar hvarje man att deltaga i landets
försvar och stå en för alla, följer nu statens pligt att
ordna, leda och underhålla det hela, således alla för en.
Det är en skatt af blod, krafter och penningar, som
icke pålägges utan tvekan och icke bäres utan offer;
men det är en skatt som hvarje folk är skyldigt icke
allenast sin ära, utan fastmer sitt själfbestånd. Ve det
folk, som i vekliga drömmar om en evig fred förgäter
sin manliga pligt att försvara sig själf och anförtror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
