Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturen och skalderne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag föreställer mig, att denna egendomliga
iakttagelse hos barnaåldern, i synnerhet detta sjette sinne, så
omedvetet och oförklarligt det än må synas, är förtjent
af uppmärksamhet, emedan det sprider ljus öfver
hemmets och fosterbygdens mäktiga inverkan på hela lifvet.
Ännu länge sedan glansen förbleknat, den omedelbara
uppfattningen förslöats och det sjette sinnet förlorat sig
i reflexioner, kvarstanna barndomsintrycken som en
stämning för känslan. Just därför att dessa intryck varit
omedelbara, kunna de väl afnötas, men icke tillintetgöras.
Vi gifva dem sedan namn och kalla dem kärlek till
fosterbygden, eller någonting annat, men deras rot går djupt
ned i vårt väsens grund.
När vi veta, att insekterna antaga blommornas
färger, att många fåglar förkläda sig i likhet med den
trädstam, där de mest uppehålla sig, eller att haren
omskapar sig hvit eller grå efter markens färg, hvad är då
enklare eller naturligare, än att äfven landet färglägger
sina bebyggare? Är det en fantasi, om vi antaga att
den öfvervägande grå eller mörka folkdräkten i så många
bland Sveriges och Finlands nordliga landskap är en
reflex af barrskogarnas dunkla färg? Arndt härleder
svenskarnes förkärlek för det lysande, vare sig i bragder
eller i namn och titlar, från nordbons långa vinterlängtan
till ljuset. Hos finnarne i aflägsna skogsbygder
framträder samma barnsliga tycke i ett begär till glitter, som
bjärt afsticker mot enkelheten i öfrigt.
Skalderne vore icke skalder, om de ej stodo under
ett direkt inflytande af naturstämningen. Det är likaså
omöjligt, att Eddan kunnat uppstå i ett land utan
bergstoppar, som att Kalevala kunnat uppstå utan den ensliga,
ändlösa mon. Det har blifvit anmärkt om Frese, Creutz,
Franzén, Chorseus och Runeberg, som alla diktat på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
