Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hagar inkallades.
— Barn, sade hennes beskyddare, vill du lära dig
räkna himmelens trappor?
Svaret blef en stum, glänsande blick, som ännu
hade någonting kvar af stjärnan.
— Hvad vill du lära?
— Först himmelen, sedan jorden, svarade flickan
med hela tvärsäkerheten hos den ålder, då man tror sig
i stånd till allt, äfven att räkna stjärnorna.
Tullnären skrattade.
— Så, så, ingenting mer? Läsa och skrifva kan
du, men hvad säger Petrus om räknekonsten?
Djäknen förmenade, att räknekonsten vore en stor
lärdom för mången man, än mer för en flicka. Hagar
skulle få börja med två gånger två.
— Får jag gå i skolan med gossarne? frågade
flickan.
Tullnären upprepade Dordejs åtbörd med flata högra
handen emot den vänstra. Djäknen svarade, att detta
icke lät sig göra. I skolan lästes latin.
— Låt mig läsa latin!
— Du?
Och äfven ynglingens bleka, allvarsamma drag
upplystes af ett godt smålöje, när han svarade:
— Det fanns verkligen en flicka, som läste latin,
och icke allenast latin, utan äfven grekiska och mycket
annat därtill. Hon var den enda i Sveriges rike, men
hon var ock ett riksråds dotter. Hon hette Vendela Skytte.
— Blef hon mycket berömd?
— Öfver hela riket. Hon dog ung för åtta år sedan.
— A så! Men hon blef ändå mycket berömd?
— Jag har hört sägas, anmärkte tullnären, att vår
nådiga unga drottning äfven läser latin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
