Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8. I grefvens tid.
Tiden var krigisk ända in i bakverken.
Läsare, ser du det fattiga torpet? Ja, det är lågt,
mycket lågt och obemärkt. Låt en stormil eller
en eldslåga plåna det ut från jordens yta och i nästa by
skall man ej mera veta, att det ens funnits till. Folket
därinne är lika obemärkt. Barnen? Hvem tänker på
de tusen ljusgröna plantor, dem vandrarens fot förtrampar
i vildmarken? Och de skola dock en dag blifva furor,
om de få lefva, de skola blifva en högvuxen skog. Detta
låga tak aftecknar sig mot en hög horisont, uppfylld af
åskmoln. Dessa fattiga barn känna i sig ett stort
tidehvarfs hjärta klappa. Gå dem icke liknöjd förbi; de
ha engång andats och lefvat, såsom du själf!
Aren på 1630-talet gingo som en vält öfver mellersta
Europa, krossande hvad där ännu återstod af välstånd
och människolycka. Här i norden herskade ett lugn,
som kunde förliknas vid dalens stillhet bakom bergen.
Stormens dån förnams som en fjärran hörsägen, men
han kräfde sin skatt af blod och trångmål. Ar efter år
utsändes några tusen unge män i krigstjenst till Tyskland,
och af tio som drogo dit återvände omsider en eller två,
någre som krymplingar, andre betäckte med stolta ärr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
