- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 1. Nattens barn /
81

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sina små sporrar så tappert i Pilens sidor, att den

unga hästen, yster och ovan vid ett så talrikt följe,
förlorade tålamodet. Hans ryttare lät honom dansa vid
den grefliga vagnens sida, då olyckligtvis Pilen råkade
i en obehaglig beröring med Vagnshjulen och företog
sig att skena framåt landsvägen på fältmarskalkens eget
välkända sätt, utan försköning för allt som hade armar
och ben att förlora. Oreda uppstod, skrik hördes bland
åskådarne. En af betjeningen blef kullriden och upptogs
med ledbruten arm. Det var presidentens grant
utstyrde hofmästare, Antonius Pape.

Lars Palikka fick en vink att eftersätta den ske-

nande hästen. Då hördes en hvissling: Pilen stannade
fnysande, skrapande sanden med högra framhofven.
Åter en hvissling, och det skrämda djuret, ännu darrande
i alla leder, lät taga sig utan motstånd. Bennu klappade
favoriten på halsen och ledde honom fredligt vid tygeln.
Men lille Klas gjorde invändningar:

— Släpp tygeln! Jag håller mig nog i sadeln, jag
reder mig själf!

Bennu lydde icke befallningen och fick ett rapp

af den lilles ridspö. Det gällde båda piltarnes ära
inför en stor publik. Bennu fattade ridspöet, slungade
det långt bort öfver gärdet och fortfor att leda Pilen

vid tygeln. Utom sig af vrede och blygsel, hoppade

lille Klas ur sadeln och anföll sin unge stallmästare med

näfvar och naglar, till icke ringa förlustelse för de tal-

rike åskådarne.

Gossen från Kaskas, fyra år äldre, hade förstånd
nog att värja sig endast med armbågen som en sköld,
men icke slughet nog att hålla god min. Lille Klas såg
honom skratta med alla de kringstående och skrek med
de åtta årens djupt sårade ärelystnad:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:30:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/1/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free