Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
academia och ryckte denna som ett halfslukadt ben ur
krigets hungriga gap. När hans academia ändtligen kom
och funderades genom Kristinas kungliga bref af Nyköping
den 26 Mars 1640, utlade biskop Rothovius i sitt cirkulär
till prästerskapet, att detta vore den största välgärning,
som vederfarits Finland sedan världens begynnelse.
Enär Finland troligen icke stod att igenfinna på
kartan vid världens begynnelse, var den första och största
välgärningen rimligast den, att landet nu fanns till. En
biskop borde icke heller ringare uppskatta införandet af
kristen tro eller dess reformation. Men med dessa lofliga
reservationer hafva två och ett halft sekel framåt icke
mycket att afpruta på den kraftige, nitiske och
välmenande biskopens hjärtefröjd öfver denna märkliga
tilldragelse. Akademin har aldrig varit allt, icke ens vid
sin stiftelse, lika litet som kunskapen är allt; men
akademin har varit och är oberäkneligt mycket för ett
land, som i sin politiska svaghet söker ett fäste i arbetet
för sin kultur. Förgäfves har akademin från sin första
början draperat sig i sin rektors purpurmantel för att
inför de olärda upphöja lärdomen på samtidens kungliga
tron. Hon stod med sina rötter för djupt in i folket för
att någonsin lyckas afkläda sig vadmalsjackan, och detta
blef hemligheten af hennes stora civilisationsarbete. Ju
folkligare hon blef, desto mäktigare samlade hon i sig folkets
vaknande intelligenta kraft och klarnande medvetande.
Kyrkan har varit äggeblomman, ur hvilken det nya lifvet
begynt pulsera, men akademin har varit den unga mot
samtidens höjder stigande folkandens första vingar.
Och akademin år 1640 var kyrkans lydiga dotter.
Icke allenast biskopen, äfven Per Brahe räknade, jämte
bokliga konster, utbredandet af ett gudeligt lefveme och
skickeliga seder bland det nya läroverkets förnämsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
