Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det oansenliga akademihuset, gymnasiets förra lokal
i skuggan af domkyrkan — fem kalla och låga rum —
var praktfullt smyckadt med purpurfärgade tapeter och
mattor. Här skedde musik, tal af grefve Brahe,
funda-tionsbrefvets uppläsande, prokanslers och rektors
beklädande med deras insignier, sång, tal af två professorer
och slutligen en students, unge Johan Stålhandskes,
»gratulatoria or atio med synnerlig lyckönskan».
Därefter gudstjenst i domkyrkan och predikan af
biskopen, kanondunder på kyrkogården närmast utanför,
muskötsalvor af kavalleri och infanteri samt höga fröjderop
af den till tusendetal församlade folkmassan inom och utom
kyrkan. »Gud och hela naturen, säger Wexionius, syntes
hafva förenat sig att öka och höja dagens fest; ty icke
allenast luften förblef klar och mild, utan en ljufvelig
fläkt, som framdref de smyckade farkosterna, gaf
anledning till ett skönt skådespel. Pukor och trumpeter ljödo
från vatten och land, hvaraf skallet återkastades, likasom
under bifallsyttringar, af omgifvande berg och boningar.»
Dagen afslutades med en bankett på slottet, en
middag, där alla på hennes kungliga majestäts bekostnad
»blefvo härligen tracteradhe och plägadhe» vid den
ovanliga timmen klockan fyra. Ehuru berättelsen därom
tiger, torde få antagas, att gästerne efter nio timmars
oafbrutna mödosamma vandringar, båtfärder, tal,
predikningar, musik och krigsdunder från klockan sju på
morgonen till fyra på eftermiddagen icke saknade aptit
att göra heder åt kronans anrättningar. Två dagar
därefter uppförde akademins förste unge medborgare i det
större auditoriets sal ett sedelärande skådespel, kalladt
»Studenterne», däri framställdes »huruledes somlige
föräldrar visa sig mycket knappe att bestå penningar åt
sina söner, hvilka då gemenligen blifva flitige; men andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
