Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos hofmftstaren Antonius Pape? Lydik Larsson fick
en kvart timmes företräde redan på tisdagsaftonen.
Mottagandet var icke det mest uppmuntrande. Där förnams
en sträng skrapa för efterlåtenhet vid tulluppbörden och
gällde intet mindre än tjenstens förlust.
Generalguvernören var uppbragt öfver de begångna underslefven.
Tullnären skulle dock få nytt företräde torsdagsmorgonen
klockan sju för att erhålla vidare anvisning om processen
i hofrätten.
Dåliga nyheter! Lydik Larsson bugade sig i
djupaste ödmjukhet för att försvinna, när presidenten, som
var känd för sitt utmärkta minne, sade till honom:
— Hvar har jag sett eder förr?
— Alltför stor ära för en så ringa tjenare som jag,
genmälde tullnären. Det var för tretton eller fjorton
år sedan i Karis. Ers nåd täcktes med sin höga
närvaro behedra två fattiga barns döpelse.
— I Karis? Var det mäster Sigfrid som döpte barnen?
— Ja, ers nåd. Jag hade lyckan vara tillstädes då.
— Var fältmarskalken Tott också tillstädes vid
samma läglighet ?
— Ja, ers nåd.
— Han rappellerade något därom för två år sedan.
Det var en gosse?
— Ja. Och en flicka.
— Fältmarskalken tog vård om gossen. Vet ni
något om flickan?
— Ers nåd täcktes bekosta hennes underhåll i ett
fattigt torp. Hon är begåfvad med sällspordt förstånd
och har följt mig till Åbo ... för att beskåda högtiden i
morgon.
— Tag henne med er om torsdag. Farväl. Glöm
ej att medföra tullspecialerna!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
