Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tullnären fdrklarade, att flickan visserligen var
utfattig, men man hade hos hennes döda mor funnit ett
par smycken, som konde användas för barnens behof.
Förmyndaren anhöll ödmjukeligen att fä öfverlämna detta
barnens arf i hofrättens förvar, om ej hans nåd funne
skäl att genast föryttra egendomen för barnens räkning.
Halmskrinet framvisades och öfverlämnades åt
notarien Ekholt. Thomson tillsades att med honom bevittna
inventeringen.
Notarien afklippte segelgarnen, öppnade skrinet och
återlämnade det åt presidenten, som kastade på detsamma
en likgiltig blick, i förmodan att det innehöll någon
bond-grannlåt.
— En härnål af silfver! — Och han granskade med
kännaremin det fint arbetade smycket. — Hvarifrån har
kvinnan fått denna nål?
Omöjligt att besvara.
— Nålen, fortfor han, är ett konstverk af Claude
Ballin; hans märke står graveradt på liljans blad.
Fältmarskalken Tott hade en nål af alldeles samma arbete
och förärade den åt grefvinnan Brahe. Det troddes, att
denna nål var den enda i sitt slag... Ar här något
annat? Låt se!
En liten näfverdosa visade sig, öppnades och befanns
innehålla en guldring, inlagd i ull. Presidenten syntes
öfverraskad, påtog ett par glasögon med guldbågar, gick
till fönstret och höll ringen uppmärksamt mot dagern.
Han vände sig till tullnären.
— Ni sade, att flickan är fattig?
— Ja, ers nåd. Ingen vet annat. Moderns
kvar-låtenskap blef förseglad.
— Nå, utfattig är man icke med tre sådana
ädelstenar. De två mindre torde värderas till ett par tnsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
