Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— En fattig karl tycker mera om penningar än om
stryk. Hvad skulle jag veta? Jag förtjenar mitt bröd
hvar jag kan.
— Nå?
— Det var i Neunburg.
— Kunde tro det. En bajrare eller en svensk?
— Död som död. Där var en fot i sanden. Drog
fram foten, två ben och en pojke.
— Lefde han?
— Hvad skulle han lefva under fyra fot grus 1 Han
bar nålen och en svensk daler insydda i rockfodret.
— En svensk således. Och du stack icke ned
honom för att bekvämare plundra?
— För sådana paltor? Stöflama voro icke värda
en gyllen. Litet sparkade han med benet, det är så
vanligt, att dödt folk sparkar.
— Således lefde han?
— Vet jag det? Hugg hufvudet af en tupp, och
han skall ännu kunna flyga!
— Tror du, att jag kan göra dig gagn eller
skada?
— Penningen kan alltid göra gagn eller skada,
svarade likplundraren med ett förmädligt grin.
— Nåväl, gå till Neunburg, förskaffa dig de möjligast
noggranna underrättelser om pojken, hos hvilken du funnit
nålen. Men försök ej att ljuga; du ser, att det lönar sig
icke hos mig. Tjugu gyllen, om du med säkerhet vet,
att pojken lefver. Fyrtio, om du kan säga mig hvar
han finnes. Hundra, om du för honom lefvande till mig,
och galgen, om du bedrager mig eller försummar ditt
uppdrag. Har du förstått?
— Jag har förstått hundra gyllen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
