- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 1. Nattens barn /
204

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sina hjordar till nätterna, den tiden när där ännu funnos
hjordar i Böhmen. Det var ett stort, täckt skjul, utan
fönster, dörrar, eldstad och golf, med glesa väggar till
halfva sin höjd, men så rymligt, att karavanen godt fick
rum med hästar och tross. Vakter utställdes, såsom i
fält; hästarna förblefvo sadlade. Eld upptändes,
aftonmåltiden framtogs ur medförda förråd, sofställen tillreddes
af löf och riskvistar.

Aftonbönen fick icke försummas; de voro ju alle
rätttrogne israeliter. Assar Kaba, Ruben Zevis stallmästare
och anföraren för hans lifvakt, en ståtlig, kraftfull spansk
jude om föga mer än trettio år, läste bönen och därefter
ett*kapitel ur första Mose bok, tjuguåttonde kapitlet:

»Jakob drog ut från Beer-Seba och for till Haran.
Och han påträffade ett ställe, där han dröjde öfver
natten, ty solen hade gått ned. Och han tog en af
stenarna på det stället och lade den till hufvudgärd åt
sig och lade sig på det stället att sofva. Och han

drömde, och si, en stege stod på marken, och dess

spets räckte upp till himmelen, och si, Guds änglar stego
därpå upp och ned. Och si, Herren stod öfverst därpå
och sade: Jag är Herren, Abrahams, din faders, och

Isaks Gud. Den jord, hvarpå du ligger, skall jag gifva

åt dig och din säd . . . Och si, jag är med dig och skall

bevara dig hvar du går.»

Det var nu fullständigt mörkt; regnet begynte falla
i stora droppar. En del af karavanen hade inslumrat,
när utanför stallet hördes knäppningen af en musköthane,
som icke gaf eld, troligen emedan fängkrutet blifvit vått.
Strax därpå rapporterade en af vaktposterna, att en skugga
smugit sig tätt förbi honom och försvunnit i mörkret.

Fyra män utsändes att rekognoscera. De hade ännu
ickc återvändt, när i det öppna rummet ofvanför den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:30:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/1/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free