- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 2. De tre /
4

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gick hög sjö, Andromeda låg för styrbordshalsar och
sökte förgäfves komma under skydd af svenska vallen.
Hon krängde starkt, doppande sina rår i den hvita vågen.
Däcket låg snedt; där behöfdes balanserkonst att röra
sig och att lyda en order. Allt hvad löst låg ombord
rullade öfver åt läsidan; den ena sjön efter den andra
slog fräsande öfver babords bog. Men fram skulle
Andromeda; hon var af finskt virke, byggd på Räfsö
varf utanför Björneborg. Och likasom detta icke hade
varit nog att intyga hennes nationela halsstarrighet, fördes
hon af unge Herman Fleming, hvars hela släkt var känd
som den envisaste af alla envisa finnar.

Herman Fleming var son till den berömde
riksamiralen Klas Fleming och från barndomen uppfostrad
till sjömansyrket. Stadd på utrikes resor för att utbilda
sig till sin faders efterträdare, hade han, tjugutre år
gammal, denna höst tillfälligtvis besökt Villnäs gård i
hemlandet, när Andromeda kommenderades till sjöss,
och utbedt sig att få föra briggen öfver till Norrköping.
Det var hans första lärospån som befälhafvare; fram
skulle båten, och fram skulle han, om det ock blåste
stickor.

Den unge sjömannen liknade icke sin älskvärde
fader; han var tvär och frånstötande, sådan han sedan
gjorde sig hatad af sitt stånd som reduktionsman och
en af de mest inflytelserike stormännen under Carl Gustafs
regering. Men han var klok, förslagen och djärf, han
kunde trotsa ett tidehvarf, såsom han nu brottades mot
Östersjöns vågor. Han hade nyss öfvertygat sig, att
kanonportarna i lä voro tätt tillslutna. Nu satt han med
ett tåg om lifvet på akterdäck, med den stadiga, trumpna
blicken riktad än på rorkarlen, än på den i en
masur-bylta likaledes fastsurrade kompassen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/2/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free