Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanonen försök att slita sig lös. Han stegrade sig, han
stångades som en sårad buffel, han krossade båtsmannens
lår och klämde blod ur styckjunkarens naglar. Ändtligen
var han fången. Man såg till, att de öfrige bufflarne ej
fingo göra leken om, och Andromeda var räddad.
Herman Fleming betraktade ekblocket och den
kvinnliga skepnaden, som stod darrande bredvid honom,
höljd i en våt läderkappa.
— Det var ett raskt tag, det där med ekblocket!
anmärkte han med blidare ton, än han vanligen brukade.
— Hvad gör du här?
— Jag läser, svarade skepnaden, kastade tillbaka
en flik af kappan och lät se ett ungt, vackert flickansikte,
som skrattade för att dölja ett par förstulna tårar af
skrämsel.
— Läser? Midti störtsjöarna? frågade den unge
befälhafvaren med oförställd förvåning.
— Det var för mörkt där nere, och tiden blef lång,
sade flickan.
— Det kallar jag att vara läshungrig. Hvad är det
du läser? Förmodligen Sankt Britas underverk?
Och Fleming tog småleende en genomblött bok, som
flickan ej hann nog hastigt dölja under sin kappa.
— Latin! Tacitus! utropade han vid en blick på
titelbladet. — Läser du latin? Men hvem är du då?
Är du — och han antog en aktningsfullare ton — är
ni en af jungfrurna Kurck?
Hon svarade icke. Hon slank lätt som en ekorre
in i den trånga kajuttrappan akterut och var försvunnen.
Andromedas förvånade unge befälhafvare hade ingen tid att
följa henne; briggen tog i anspråk hela hans
uppmärksamhet. Han beslöt att vid första tillfälle göra sig närmare
underrättad om de passagerare han tagit ombord i Åbo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
