Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I detsamma erinrade han sig, att hans herre med mera
skäl kunde göra anspråk på titeln af gudfar, och tilläde:
— Ja, jag menar hans nåds guddotter, och si därför
måste du hjälpa mig, när jag låter mitt lif för min
husbonde ...
— Pape skulle krypa långs väggen till trappan, så
skall jag hjälpa honom till hans säng; icke dör han af
den rispan, tröstade Hagar med illa dold munterhet.
Hofmästaren följde rådet och lyckades slutligen
uppnå den säkra hamn, som han aldrig bort öfvergifva.
Hagar knackade på presidentens dörr.
— Stig in!
Den mäktige magnaten låg där lika hjälplös som
hans ringaste tjenare, men han behöll sitt klara hufvud
och var klok nog att i stillhet invänta bättre tider.
— Befaller ers nåd något? Hennes nåd är orolig
för ers nåds hälsa.
— Säg henne, att jag mår väl och beder henne
gifva sig tålamod. Huru befinna sig barnen?
— De hafva ätit en smörgås och sofva redan.
— Godt, vi böra snart få sikte på svenska vallen.
Fartyget tog en törn för en timme sedan?
— Briggen lofvade för tvärt, seglen backade, en
kanon tog öfverhalning. Det är öfver och ingen fara.
— Huru gammal är du? frågade presidenten, som
nu hade god tid att tänka på allt.
— Jag var tretton år och ett halft, när ers nåd
sade till mig: Du får läsa!
— Således snart sexton år. Hagar, det är tid att
du får ett tillnamn. Hvad vill du heta?
Hagar teg. Det var samma fråga hon engång ställt
till sin bror; det var lifvets adresskort, namnstämpeln,
som engång skulle tryckas på framtidens hvita blad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
